Helveteshormonfan!

Grät tills jag skrattade eller skrattade tills jag grät?
Veta fan... men grät gjorde jag defenetivt... och skratta det gjorde jag...

Jag har blivit en vandrade hormon-bomb! Orkar inte med mig själv....
Och defenetivt inte någon annan.
Endå önskar jag att jag slapp sitta själv hela lovet...
Ingen Anna att prata med på en hel vecka... PANIK!
Jag kommer inte överleva mig själv.
Hormonhelvete!!!!


Nu sitter ajg här och försöker lista ut vad jag ska göra under lovet...
Det går inte så bra för mig...


image6
image7
I Will Think About It....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0